Road trip

I torsdags hyrde vi (jag, Beatrice, Alaxandra och Shaima) en bil och rullade iväg från Adelaide, några timmar senare än planerat. På kvällen anlände vi till Warrnambul, en liten stad som ligger i ena änden av great ocean road. Efter några timmars sömn så påbörjade vi resan längs osceanvägen som kom att bjuda på många mycket vackra vyer. Vi tog oss även en liten längre avstickare för att kika på vattenfall och fann snart att vi hamnat i regnskog med otroligt mäktiga träd. Dessutom träffade vi på några koalor som klängde i grenarna, sov och åt blad. Ett par bad blev det längs vägen också, vattnet var inte särkilt varmt, men det var luften, så det var ganska gött ändå. Väl framme i Melbourne så möttes vi upp av Simon, min vän från skidgymnasiet, tjejerna försvann till sitt hotell, och jag och Simon tog en snabbsummering av vad som hänt sedan vi sist sågs för 5 år sedan. Under natten hade vädret slått om, det blåste halvstorm, temperaturen var nere på 10-12C och regnet föll lite sporadiskt. Simon bjöd i alla fall på en guidning genom Melbourne, och vi åkte upp i Sky-tower, som är Australiens högsta byggnad, varifrån man hade en mycket god utsikt över staden.

Ett stycke Melbourne sett från Sky-tower

Efter mat och vila dukade vi upp lite alkoholhaltiga drycker, lyssnade på gamla godingar från gymnasietiden och grillade hamburgare, mycket trevligt! Senare under kvällen kom tjejerna och ytterligare två svenskar på besök och efter vidare dryckesinmundigande tog vi en sväng ut på krogen och studsade runt på dansgolvet ett tag innan det var läggdags. Både jag och Simon var aningen slitna vid uppvaknandet så vi kikade på en film och petade i oss lite frukost. Sen tog vi en promenad till stranden och fascinerades av kajtsurfarna.

Simon och jag i ett blåsigt Melbourne

På eftermiddagen kom tjejerna med bilen och vi började åter rulla, mot Grampians, en nationalpark några timmar från Melbourne (i riktning mot Adelaide). Här checkade vi in på ett motell och gav oss ut på jakt efter mat. Vi fann en liten nudel-restaurang i den tillsynes folktomma byn. De var antagligen på väg att stänga, gissningsvis hade de inte haft några kunder på många timmar, av deras reaktion att döma, inte på dagar. De båda asiaterna sken upp som om deras bästa vänner precis klivit in genom dörren, de skrattade av lycka och välkomnade oss så varmt. Vi käkade lite middag och kröp till sängs. Dagen där på rullade vi in i nationalparken, vi tog en promenad, käkade glass, och spanade in ett häftigt vattenfall. Sen så brummade vi upp mot Adelaide igen, det gick någorlunda fort, egentligen lite för fort sa polisen... Vi kom åtminstone fram till Adelaide till slut, och alla var mycket belåtna med trippen.