Ovälkommet besök

Mycket labbande har det blivit, och experimenten börjar ge lite tolkningsbara resultat, just nu håller jag på att testa två olika cyanobakterieproduceradetoxin, eller egentligen ett isolerat toxin, samt ett extrakt innehållande diverse okända substanser som uppenbarligen verkar vara toxiskt. Utöver själva laborerande har jag lagt endel tid på att läsa in mig på ämnet, sen har gymmet fått påhälsning ett par gånger.

I förrgår när jag var och handlade så försvann mestadels av min syn inom loppet av någon minut. Det var mörka, flimrande fält överallt, som om ögonen spenderat senaste timmarna med att stirra in i solen. Jag kisar mig fram till kassan, betalar mina varor, öppnar plånboken och plockar fram mitt lilla triptanpiller som plikttroget legat och väntat. Sköljer ned med lite koffeinhaltig dryck, sen är det bara att cykla hem... eller tja, jag hade kunnat göra det, om jag sett ordentligt. Så jag slår mig ned på en bänk vid min cykel... och kopplar av... på Adelaids folktätaste gata... I brist på lugn och ro så låser jag upp min cykel och börjar promenera hemåt, efter en halvtimmes promenad har synen återvänt till den grad att jag vågar cykla resterande sträcka. Lägger mig ner i sängen och inväntar huvudvärken, men den kommer inte, visst är jag lite mosig i huvudet och visst gör det lite ont. Men den där mördande smärtan uteblir, tänker att vi pillertrillare inte är så pjåkiga ändå, kliver upp och grillar kyckling med Neil och vänner.